Prioritera sjukvård och äldreomsorg

Sjukvården och äldreomsorgen måste prioriteras även i sämre ekonomiska tider.

Det finns önskemål och behov att förverkliga många projekt. Allt från nya skärgårdsfärjor till nya museer.

Det finns säkert också önskemål om nya och utvidgade verksamheter.

Allt är mer eller mindre viktigt för ålänningen.

Tyvärr så står vi nu inför lite bistrare ekonomiska tider. Finland är tvungen att sanera sin ekonomi som delvis kommer att beröra oss på Åland.

Lyckligtvis så har både kommunerna och landskapet en hyfsad ekonomi, mycket tack vare sparade pengar, och Åland har än så länge en låg arbetslöshet.

Men nu måste vi börja prioritera. I annat fall hamnar landskapet Åland i en besvärlig ekonomisk situation. Vi måste ta ekonomiskt ansvar och säkerställa det som är viktigast.

Det viktigaste är sjukvården och äldreomsorgen. Inom dessa områden får inte nedskärningar komma på tal.

Tvärtom blir läkare och sjukskötare allt skickligare att bota och lindra vilket naturligtvis medför högre kostnader.

Inom äldrevården ökar kostnaderna i takt med en åldrande befolkning.

Därför måste sjukvården och äldreomsorgen prioriteras, antagligen på bekostnad av annan verksamhet. 

/Runar Karlsson

Bygger vi starka barn behöver vi inte laga så många vuxna

Barnfattigdom

Den 13 maj representerade jag Centern vid en paneldiskussion som Rädda barnen på Åland ordnade. Förmiddagen var mycket lärorik. Innan paneldiskussionen föreläste professor Tapio Salonen om hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett välfärdssamhälle. Richard Palmer presenterade ÅSUBs två rapporter med fokus på barnfamiljer varav den sista blev klar i sin helhet nu i maj.

Även om andelen fattiga barn är relativt låg är barnfattigdom ett problem som måste lyftas upp på dagordningen och diskuteras. Barn som växer upp i fattigdom har sämre levnadsförhållanden och livsmöjligheter än andra barn. Fattigdomen påverkar barnen här och nu och det kan även ha betydelse för deras liv som vuxna. Vad jag menar med fattigdom är de barn som växer upp i hushåll som har inkomster under den relativa fattigdomsgränsen (60 procent av medianinkomsten).

relativa fattigdomsgränsen för olika typer av familjer. Den relativa fattigdomsgränsen definieras som 60 procent av medianinkomsten (beräknad på nettoinkomsten per konsumtionsenhet).

ÅSUBs rapport stärker det som många redan visste. Dvs att ensamhushåll med fler än ett barn är de som har den mest utsatta ekonomiska situationen. Skillnaden har minskat något från 2004 till 2012 men mycket marginellt.

Rapporten visar anser jag att konkret borde ensamförsörjar bidraget höjas. Alla barn borde ha möjlighet att ha en bra fritidsaktivitet. Det är viktigt att föreningsverksamhet understöds inom bde sport och kultur och att alla som vill ska ha möjlighet att delta. Likaså är det viktigt att satsa på tidiga insatser inom skolan. Skolan är en av de starkaste skyddsfaktorerna för att kunna leva ett självständigt liv med egen försörjning senare i livet. Tidigt stöd i skolan till barn som behöver hjälp lönar sig.

Bygger vi starka barn behöver vi inte laga så många vuxna.

Annika Hambrudd

Annika och Jörgen på trappan till Hammarbo

Ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon

I denna ljuva sommartid har inte alla ålänningar tak över huvudet och mat på bordet. Så ser den bistra verkligheten ut för ett hundratal familjer på Åland.

Matbanken har nu verkat på Åland sen 2010. Antalet hjälpbehövande visar tecken på att öka. Statistiken för 2014 visar till exempel  att under de första 8 månaderna fick lika många hushåll hjälp som under hela 2013. 

I dagsläget får ca 210 personer mathjäp  per vecka (omfattar både barnfamiljer och vuxenhushåll). Verksamheten drivs till största delen på frivillig väg.

Finlands regering står inför en grannlaga uppgift. Landets ekonomi är körd i botten  och nu väntar hårda spartider. Det sociala skyddsnätet kommer att bli glesare och med det risk för att fler hamnar i utanförskap. 

Jag tycker därför att det är extra viktigt att vi alla, på ett eller annat sätt, hjälps åt för att underlätta vardagen för den hjälpbehövande. 

Lokalerna där matutdelningen sker är trånga och oändamålsenliga. Hjälpbehovet på stigande. 
Jag kommer därför att fortsätta arbeta för att Matbanken ska få tillgång till större och mer ändamålsenliga lokaler.

Ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon.

Veronica

Veronica Thörnroos, dagens gästskribent,  tillsammans med Fredrick Federley