Vårstämman 2015

Vårstämman 2015
Över 100 personer mötte upp för att forma framtiden.

tisdag 29 september 2015

Valfläsk och morgonljus




Tidningarna fylls av insändare och debattinlägg, de allra flesta läser jag bara rubrikerna på. Oengagerad? Kanske.

Men jag ställer också upp i valet och jag tycker inte att EN sak är viktig. Jag tycker att jättemånga saker är viktiga. 

Det ÄR viktigt med att våra barn för bra utbildning och att vi kan känna oss trygga i vården. 

Det ÄR viktigt med ett rikt näringsliv med många och unga entreprenörer som vågar, vill och kan satsa framåt. 

Det ÄR viktigt att vi tar narkotikaproblematiken på allvar. 

Det ÄR viktigt att vi månar om vårt svenska språk. Det finns många många saker som ÄR viktiga för vårt åländska samhälle. 

Men det är varken jag eller någon annan som bestämmer, det är vi. Alla de som blir invalda i lagtinget ska tillsammans kompromissa och koka ner någonting till någonting och kanske det inte blir som de skriver i tidningen. Vi bör dra åt samma håll.

Och nu stiger snart solen och morgonljuset lovar en ny dag med nya möjligheter.

Birgitta Eriksson-Paulson


Vad får vi till middag?




Den frågan får jag ofta när jag kommer hem från jobbet en vardag, stressad efter en drygt 7 till 8 timmars arbetsdag. Ibland har jag handlat mat på vägen hem, ibland rycker man upp frysdörren när man kommit innanför dörren eller så har man tur och det finns rester från dagen innan. Känner ni igen er?

Vardagspusslet med middag på bordet kl 5 till en hungrig familj fixas inte av sig själv. Ännu mindre om den ska vara laktosfri, utan gluten, REKO, ingen GMO och sakna både det ena och det andra pga av allergier! Hur varje familj ordnar detta undrar jag ofta. Speciellt då det inte får bli rester, matsvinn belastar miljön vet vi ju, och helst tillagas med färska ekologiska och giftfria råvaror!

Inte undra på att industrin har hittat en nisch med färdiglagat. Föräldrarna jobbar mycket och maten ska vara lättlagad. Blev det bra det här? Kan vårt ansvar över en god och hälsosam kost lämnas helt över till kommersiella krafter? Finns det mineral och vitaminer i maten, tillräcklig näring och vad är egentligen ”modifierad stärkelse” och E365? Korv med bröd eller makaroner räcker det? Nä, inte egentligen.

Vi äter inte på samma sätt idag som vi gjorde för 50 år sedan och absolut inte för 100. Lägg därtill en omgivningen som består av avgasutsläpp, kemikalier och stress som dessutom gör oss känsligare och sjukare. Kanske vi kunde bota oss med motståndskraftig mat. Men om vi både äter vitaminfattigt och får för lite i oss av väsentliga ämnen som omega -3 eller 6 med flera samt utsätts för allt på samma gång, bryter det ner vår motståndskraft och vi blir påtagligt mer mottagliga för olika ”nya” sjukdomar.

Därför är det så viktigt att vi har lagstiftning som försöker begränsa allt det vi utsätts för i form av kemikalier, konserveringsmedel och experimentella GMO-produkter, om vi vill ha hälsa i framtiden också.

Med lagstiftning når vi inte hela vägen, vi måste även förstå varför vi behöver börja leva mer hållbart, skydda vårt dricksvatten, ställa krav på verksamheter att släppa ut mindre till luften vi andas in, att alla ska vara med på att avveckla användning av fossila bränslen och investera i rent närproducerat jordbruk istället för kraftigt förändrade GMO produkter. På det viset minskar vi även kostnaden för sjukvård eftersom vi istället bedriver friskvård på riktig.

Jag vill leva hållbart, hur ser din framtid ut?

/Erica Sjöström



måndag 28 september 2015

Vardagspusslet




Det har blivit slutet av september och för de flesta är vardagspusslet i full gång. Det är mycket som ska klaffa. Vardagen är olika för oss alla men för merparten handlar det om att få arbetslivet och det övriga livspusslet att gå ihop. 

Livet består av olika skeenden. Att som barn få tillbringa dagarna på ett tryggt dagis. Att gå i skolan och lära sig utifrån de egna förutsättningarna. Att ha utvecklande fritidssysselsättning. Att få äta bra mat. Att kunna andas den rena luften och njuta av vår fantastiska ö. Att få bo där man vill. Att få rätt stöd och hjälp i livet när inte allt fungerar i kroppen och knoppen. 

Det mesta fungerar faktiskt väldigt bra på Åland. Men för den skull ska vi inte sluta förbättra där vi kan och förändra där det är möjligt.

För mig är arbetet med den psykiska hälsan viktig då det gäller de förebyggande och rehabiliterande områdena. Jag är övertygad om att vi kan spara stora kostnader för samhället. Viktigast av allt är att ge alla människor förutsättningar att fungera i vardagen. 

För det måste vi avsätta tid och resurser för att få tillstånd en samverkan och ett samarbete mellan flera aktörer. Trots allt lyckas de allra flesta få ihop vardagspusslet. Flyktingarna i Europa får just nu knappt ihop två bitar av det pusslet. Låt ett flertal till få möjlighet att skapa en trygg vardag här på Åland.

/Annika Hambrudd

torsdag 24 september 2015

En verktygsback



Tänk dig att du får en verktygsback, en ny, blank och fin verktygsback – men den är tom. Vad gör du med den? Jo, du ser förstås till att fylla den med verktyg som du tycker är meningsfulla. Du börjar med ett par stycken och sen några till, efter ett tag märker du att du har en viss fallenhet för att använda vissa av verktygen, så du börjar samla på dig fler av den typen. 

Ibland kommer du till en punkt då du inser att du har alla verktyg som just nu finns av en viss typ, då kan du välja på att vänta tills någon annan uppfinner ett nytt sånt verktyg, tillverka ett nytt själv eller kanske utveckla din skicklighet med något av de andra verktygen. MEN hur du än väljer att göra så kommer din verktygslåda att fortsätta fyllas på, ibland snabbare och ibland långsammare.

Om vi nu tänker att verktygslådan är du och verktygen är kunskap... Lärande är att förse sig själv med verktyg som hjälper oss att hantera vardagen, olika situationer som uppstår och oss själva. Genom att känna sig själv och sina verktyg är det betydligt enklare att hantera de kort som livet ger oss. Kunskap är makt heter det, kunskap är också ansvar – ansvar att förmedla kunskapen vidare och sprida den så att fler kan ha nytta av de verktyg kunskapen innebär. 

Kunskapsförmedling kan ske på många sätt, det vanligaste är i vårt utbildningssystem – förskola och skola, men egentligen pågår kunskapsförmedling i alla sammanhang då individer möts. Vi förmedlar kunskap vid köksbordet, på jobbet, på mötet, på kursen, på stickcaféet och på sociala medier. 

Genom att vara mentorer för varandra i lägen då nya individer kommer in i ett sammanhang förmedlar vi fantastiskt viktig lärdom, om sociala koder, beteende men också om praktiska saker. Alla som har kommit nya in i en grupp kommer ihåg värdet av den där första trevande handen som sträcktes ut – ”kom, jag hjälper dig, vi gör det tillsammans” – om vi alla hjälps åt att ge den upplevelsen vidare så kommer vi att bygga en tryggare och bättre omgivning för oss alla.

/Henrietta Hellström
#tillsammans #världensbästavardag #vardagsglädje 

Långa vårdköer innebär sämre livskvalitet



Långa vårdköer innebär sämre livskvalitet. Inbesparingaringskraven på ÅHS är många men min åsikt är att vi börjar komma till en punkt där de leder till högre kostnader för samhället totalt sett. 

Vårdköerna vid ÅHS för axel, höft eller knäledsoperation har idag en väntetid om 20-22 veckor men är i praktiken längre. Varför inte satsa pengar på det här och få arbetsföra människor tillbaka i arbetet så fort som möjligt och fortsätta generera skattepengar till stats- och kommunkassorna?

För många innebär också väntetiden försämrad livskvalitet och även ekonomiska bekymmer. Jag blir också förvånad över sjukvårdens ovilja att tillämpa de kunskaper som     t ex kiropraktorer innehar när läkarnas kunskaper inte riktigt räcker till. Hur hur många har inte blivit hemskickade med en veckas sjukskrivning, luddig diagnos och en pillerburk med hopp om att det går över av sig självt när man i övriga nordiska länder sedan länge använt kiropraktorernas kompetens för att få en snabb och effektiv behandling?

Efter att ha valsat runt i vårdapparaten i dryga 2 år med ett otal läkare, idrottsläkare, osteopater, fysioterapeuter samt några röntgen och för att inte glömma ett stort antal cortisonsprutor, gjorde mest en slump att jag med mycket låga förväntningar besökte en kiropraktor. Besöket var inte långt ifrån en religiös upplevelse i den meningen att det som alla missat i dryga 2 år hittade kiropraktorn på 5 minuter…..  Känslan då jag steg ut ur behandlingsrummet går inte att beskriva och idag räcker det med några små korrigeringsbesök för att vara smärtfri. 

Vad hade hänt om jag inte hade gått till kiropraktorn? Jo, antagligen  hade jag haft en mycket begränsad rörlighet och konstant ont i ryggen idag. HUR många är det som inte tar eller får möjligheten att besöka en kiropraktor och lider helt i onödan idag på Åland? 

Jag är övertygad om att många lider helt i onödan och då är det inte rätt att vi inte använder den kompetens som finns idag för att hjälpa människor till ett bättre liv .
 
Jag vill att landskapet är med och finansierar ett försök där kiropraktorer kommer med i vården redan då man besöker hälsocentralen om läkaren inte lyckas ställa diagnos på din onda rygg, axel eller höft. 

Förutom  bättre och snabbare vård så är jag också övertygad om att en hel del operationer kan undvikas och därmed spara skattepengar.

/Rune Söderlund