Tänk dig att du får en verktygsback, en ny, blank och fin
verktygsback – men den är tom. Vad gör du med den? Jo, du ser förstås till att
fylla den med verktyg som du tycker är meningsfulla. Du börjar med ett par
stycken och sen några till, efter ett tag märker du att du har en viss
fallenhet för att använda vissa av verktygen, så du börjar samla på dig fler av
den typen.
Ibland kommer du till en punkt då du inser att du har alla
verktyg som just nu finns av en viss typ, då kan du välja på att vänta tills någon
annan uppfinner ett nytt sånt verktyg, tillverka ett nytt själv eller kanske
utveckla din skicklighet med något av de andra verktygen. MEN hur du än väljer
att göra så kommer din verktygslåda att fortsätta fyllas på, ibland snabbare
och ibland långsammare.
Om vi nu tänker att verktygslådan är du och verktygen är
kunskap... Lärande är att förse sig själv med verktyg som hjälper oss att
hantera vardagen, olika situationer som uppstår och oss själva. Genom att känna
sig själv och sina verktyg är det betydligt enklare att hantera de kort som
livet ger oss. Kunskap är makt heter det, kunskap är också ansvar – ansvar att
förmedla kunskapen vidare och sprida den så att fler kan ha nytta av de verktyg
kunskapen innebär.
Kunskapsförmedling kan ske på många sätt, det vanligaste är
i vårt utbildningssystem – förskola och skola, men egentligen pågår
kunskapsförmedling i alla sammanhang då individer möts. Vi förmedlar kunskap
vid köksbordet, på jobbet, på mötet, på kursen, på stickcaféet och på sociala
medier.
Genom att vara mentorer för varandra i lägen då nya individer kommer in
i ett sammanhang förmedlar vi fantastiskt viktig lärdom, om sociala koder,
beteende men också om praktiska saker. Alla som har kommit nya in i en grupp
kommer ihåg värdet av den där första trevande handen som sträcktes ut – ”kom,
jag hjälper dig, vi gör det tillsammans” – om vi alla hjälps åt att ge den
upplevelsen vidare så kommer vi att bygga en tryggare och bättre omgivning för
oss alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar